Idag har det varit en riktig fettisdag. Jag drog mig upp till cafét och passade på att fota alla godheter som det bjuds på. och då måste man självklart prova på lite också, så jag blir förvånad om jag inte går upp efter dagens läckerheter. Och när man kommer hem helt proppmätt, så har man glömt att det även står en jättegod middag på bordet och väntar... och det kan jag inte heller låta bli att fylla tallriken med... Så låt kurvorna komma!

 

Du vet den sekunden, samtidigt som en vit lögn trillar ut ur munnen, tanken, att du kanske borde säga hela sanningen? Den sekunden tär på en varje minut, timme, dag. Jag önskar jag var tillräckligt modig för att säga sanningen, att inte skämmas för jag är den jag är. Sjävförtroenden går i vågor och när den är längst ner, då borde jag nog bara stänga munnen och tänka efter, innan jag öppnar den. Sanningen varar längre!

 

 

 

 

 

Det blev lite sallad och vitlöksbröd, som ledde till vin och ost vilket till slut blev till nyponsoppa med vispad grädde och mandelbiskvier. Kan man ha det mysigare en måndagkväll?

 

 

 

 

Nu är jag lagon trött efter ännu ett sent pass i baren. Väldigt härliga gäster och stammisar, men kaffet tog slut idag - och det går ju bara inte utan kaffe helt enkelt. Fast jag är otroligt trött kommer jag nog ändå inte kunna hålla tassarna borta från min kära bok (fifty shades of grey). Om man inte var sexuellt innan man läst den, så är man det definitivt efter - enkelt sagt!

 

Lite extrajobb nere i baren. Skönt att bara ha 50m från lägenheten till jobbet. Och sedan ha så trevliga kunder och arbetsgivare, och inte bara det utan jättelånga sovmornar. Eftersom man börjar kl 17.00!

Shoten som fick avsluta kvällen - hur god som helst -smakar som pärongräddglass!

 

 

 

Nu när man äntligen har lite ledigt så passar jag på att fortsätta läsa fifty shades of grey. Om jag inte skulle iväg vid 18.00 för att göra middag med en vän, så hade jag nog kunnat ligga här i sängen och läsa hela natten. Jag är nog lite kär, precis som huvudpersonen, i Mr. Grey.

 

Nu har jag i alla fall fått till ett löv till i min tulpan, men det går segt framåt eftersom jag nästan aldrig är vid espressomaskinen på jobbet. Det är nästan värt att åka dit tidigare imorgonbitti bara för att försöka få dit några blad till, eller en godkänd rosetta?

 

Nu har jag äntligen satt mig i champangeloungen för att samla tankarna, planera och ta ett väl förtjänat glas champagne. Det blev ändå att jag stack förbi jobbet och fixade lite med bredbandet och babs betalstationer, det funkar väl snart för hoppningsvis.

-champagnen var för jäkla god, helt klart värd 99:- glaset-

 

Nu ska jag njuta lite till och skriva ner mina arbetstimmar och efter det bär det av från malmö till österlen för att umgås med min mamma, jag längtar!

Jag sitter nu äntligen och slappnar av, med mat i magen, på väg till ronneby. Jag tänkte bara ladda upp en bild på en av dagens! Jag kan självklart bättre men kopparna på jobbet är så små än vad jag är van vid... så det kommer ta lite tid, men framåt går det.